BOOT CAMP BAKSMÄLLA del II

Brunos kommentar på bloggen tål att upprepas:

"SMÄRTA ÄR BARA SVAGHET SOM LÄMNAR KROPPEN"
/Snälle Bruno

Sug på den ni.
SMÄRTA ÄR BARA SVAGHET SOM LÄMNAR KROPPEN

Ok. Så om jag ska gradera smärtan. Tja. Efter måndagen hade ju lite lustgas eller kanske rentutav en redig epidural inte suttit helt fel.
Idag tror jag att jag överlever med många kaffe och ett par alvedon. Kanske en kombo, typ Voltaren och Alvedon-cocktail kanske.

Om man ska vara ännu mer konkret:
Baksmällan efter måndagens Boot Camp  var som att återuppleva vissa sen länge förträngda episoder från gymnasiet.
Det vill säga som dagen efter en folkparksfylla hemma i Dalarna.
Med andra ord som dagen efter att du tömt en dunk med halvkasst hembränt, plankat in på Lili&Susikonserten, spytt bakom Bajamajan, hånglat med nån (eller var det flera? )-fast-du-vet-inte-vem, däckat på parkeringen och åkt i ickeidentifierad raggarbil hem.

Baksmällan efter onsdagens Boot Camp är mer mogen.Vuxen liksom. Medelålders rent utav. Som dagen efter en välordnad parmiddag i förorten, där du (trots din ansvarsfulla roll som värdinna) vräkte i dig lite väl många rödvinsglas och kom i lite lite för god stämning, lite lite för tidigt på kvällen, och sen somnade i soffan just när den välskummade latten skulle serveras till 85-procentig GI choklad som alla låtsas tycka är JÄTTEGOTT.

I morgon 6:15 kommer jag att få skit för gårdagens sturska kommentarer om "light pass".
MEN: Smärta är bara svaghet som lämnar kroppen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0