Gott Nytt Bättre 2010!

Julen gick ovanligt smidigt i år. Inga stora Norén-draman, vilka annars är mer regel än undantag i Familjen (det kan ju förvisso bero på att vi hoppade Carl-Larsson-jul med släkten i Dalarna). Ingen överdriven julklappshysteri (vilket i ju för sig beror på att jag inte hann handla några julklappar).

Tomten kom dessvärre inte hem till oss. Han hann tyvärr inte. Det kan också ha berott på att vi glömde ställa ut hans tomtegröt på trappen. Eller, mer troligt, att grannen som brukar agera tomte firade jul på annat håll i år. Men som tur var ringde Tomten (som moderniserat sig på sistone) på mobilen och flaggade för att Rudolf dumpade klapparna ute på gården, något barnen köpte till en början. Tills de började ifrågasätta att Tomten lämnat alla julklappar i stora blå IKEA kassar. Såna som vi har fullt av i förrådet.

Som föräldrar inbillar man sig att dagar som Julafton ska vara sådär härligt idylliska. Min bild av julafton är nåt i stil med: Harmonisk familjedag full av Kvalitetstid med barnen. Vacker julgran och tänd brasa i städat hus. Tindrande barnaögon och  ett ständigt fikande och full godis- och glöggtillgång hela dagen. Glada, sockerhöga och framför allt tacksamma barn som gång på gång ylar att jag är världens bästa mamma och vill kramas och tacka för klapparna. Tomtebolycka.

Även i år var sanningen aningen annorlunda än min fantasi: "Värsta dagen i hela mitt liv!" ylar sonen och springer fullständigt bindgalen runt och försöker trasha hela huset. "Det är sååååå orättviiiiiiist! ALLT är dåligt!"

Traumat som utlöst detta är att hans bästa leksak brann upp. Radiobilen, den coola, som kör på både tak och väggar, gav upp redan i inledningsfasen. Hela huset blev rökfyllt. Lite otur, det måste medges. Men än värre framstod faktumet att lillebrorsans bil INTE BRANN UPP. Den körde glatt vidare på väggar och tak. "ORÄTTVIIIIIIIIST!"

 

Otack är världens lön. Börjar förstå hur min mor upplevt våra jular, där vi år efter år haft anmärkningar och klagomål på allt hon fixat. Månader av förberedelser, bakande, städande, såpskurade golv och pyntande. Det hjälpte inte. Vi barn var aldrig riktigt nöjda. Hur många lussebullar och paket och monopol-omgångar vi än fick så var vi aldrig riktigt nöjda. Historien upprepar sig.

Även Nyår kom igång fint. Vi inledde redan natten innan med ett utbrott av aggressiv kräksjuka. Barnet i fråga sov givetvis i vår säng, så lakan, kuddar, element, böcker…allt var nerspytt. Det är såna dagar man önskar man hade tvättmaskin. Och inte satt instängd fem personer på 50 kvadrat i vildmarken.

Resten av natten blev det punktinsatser på sömnfronten för min del. En gång i kvarten var det dags och den skruttiga lilla femåringen hulkade så hans magra mage gick i vågor. Att vädra ut kräklukten var det knappast tal om med minus 27 ute.

Men det var ju inte bara negativt.

Det positiva är ju att med en sådan början på det nya året KAN DET JU BARA BLI BÄTTRE!


GOTT NYTT 2010!

kram Sofia

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0