BAKSMÄLLA efter BAKLÄNGESPASS


Onsdag på NMT. Intensiv pass med Baklänges-Bruno.
Så intensivt att jag inte orkat blogga på två dagar.

Ont i axlarna. Som liksom strålar upp i nacken.
Fast det är ingenting jämfört med hur ont jag har i ryggen.
Halva ryggen är liksom helt knäckt.
Inte för att det är nåt och gnälla om jämfört med hur ont det gör i benen.
Det liksom bränner i framsida lår för varje steg.
Inte för att jag tagit särskilt många steg på det stora hela. Framför allt inte i trappor.
Och absolut inte baklänges. I branta backar.
Nämnde jag nåt om att jag har ont i hela armarna?
En pettitess förvisso, jämfört med fingrarna. De är liksom reumatiska.
Ont ont i varje led. På varje finger. På varje hand.

Fast den riktiga smärtan finns på baksida lår. Höger sida. Eller vänta, BÅDA sidorna. De har liksom krampat ihop sig och vill inte samarbeta.
Sen är det det här med höger stortå. Jag är osäker på vad som orsakat smärta i just höger stortå.
Men det har redan spridit sig upp till vaderna. De stela stackars vaderna.
Måste även uppmärksamma två riktiga hjältar i sammanhanget: Knäna!
Som de fick kämpa. Uppskrubbade som de var sen i måndags och allt.
Smärta smärta smärta.

Lite träningsvärk är ju inget att gnälla om. Men detta.
Detta måste ändå klassificeras som en komplett träningsbaksmälla.
Maniskt upprepar jag mantrat: SMÄRTA ÄR BARA SVAGHET SOM LÄMNAR KROPPEN!
Jävlar vad stark jag måste bli nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0