Hata Kistamässan!

Åk aldrig till Kistamässan.
Det är ungefär det jag vill säga. Jag skulle kunna (borde) sluta skriva här.
Fast det gör jag förstås inte. Jag har ju alltid haft lite svårt för att inse när jag borde sätta punkt.

Det började bra. Storbråk med ettårig dotter som föraktfullt kastar sin nya rosa mössa och för hundraelfte gången iklär sig broderns dödskallemössa. Fine, dammit. Min dotter får åka i dödskallemössan. Men riddarsvärdet får hon faktiskt lämna hemma, trots högljudda protester.
Varför är hon så sjukt vapenfixerad?
Nåja, detta får jag utreda vid senare tillfälle. Just nu ska jag fokusera på hur mycket jag hatar Kistamässan.
Hade föreställt mig en mysig mammadag bland inspirerande rum och vårsköna trädgårdsmiljöer. Dessvärre såg man inget på grund av alla pensionärer som stod ivägen. Uppenbarligen hade de någon slags åldersrabatt på mässan. Ju äldre desto mer rabatt kan man gissa. Typ som synsam brukar köra. Med rullstol, gärna i en bårliknande version, var det troligen gratis, med tanke på antalet jag hann krocka med. De hade det lika tufft som oss barnvagnar där bland alla pelargoner och pensionärer.

Topp 10 anledningar att hata Kistamässan:

1. Dirigeras över en kilometer från mässan till så kallad "parkering" ute i bushen, mitt på en leråker.
2. Kistamässan har skickat mitt gratis p-tillstånd till fel adress. Måste pröjsa.
3. ÖVer 60 arga/förtvivlade mässbesökare i kö vid den enda parkeringsautomaten på leråkern
4. Nyss nämnda parkeringsautomat får problem med att ta kort
5. Det kostar TJUGOFEM SPÄNN (25!) i timmen att stå på den jävla åkern
6. Halvvägs till mässan erbjuder de gratisbuss från parkeringen. Den tar inte barnvagnar. KÄnner starkt för att börja kasta leriga stenbumblingar mot bussens rutor men väljer moget att behärska mig.
7. Hela mässan är typ 80 kvadrat packade med pensionärer.
8. Mässans fik har bara 5 barnstolar och kaffet på lunchen får inte intas i restaurangen - utan i en PAPPMUGG ståendes utanför restaurangen så nya pensionärer kan få sitta. Jamen HERREGUD, kan man inte ens få dricka sitt blaskiga pumptermoskaffe SITTANDES? Är det för mycket begärt?
9. Ingen på hela mässan har några roliga gratisgrejer eller nåt gott godis i montrarna. Jamen är det inte därför man överhuvudtaget går på mässa? För att äta gratisgodis?
10. Se nr 1.  Och fundera på hur lerigt och geggigt det var på den där satans åkern fyra timmar senare, när fyrahundra bilar och tvåhundra rollatorer och rullstolar kämpat sig fram i snön och leran.

Det enda positiva var den inkompetenta men trots allt rara parkeringsvakten, som var söt på det där Paolo Roberto-aktiga viset (krossad näsa)(troligen bråkig gängmedlem i Husby till vardags, som extraknäcker som vakt, det gör ju alla som är våldsbenägna har man förstått).

Så. Nu har jag hatat färdigt. Mitt nya motto är ju som sagt att Välja Glädje. Det gör jag också.
jag är tokglad att jag varit i Kista. Nu behöver jag ju aldrig mer åka dit.
Been there done that.
Bye bye Kista!

PS. Måste bara förtydliga att jag absolut inte hatar pensionärer, även om de  omnämns en del i texten. Tyckte snarare synd om dem där de rest ända från Hälsingland, i finaste ellos-tröjan, med fina lågskor och käppen i hand, och så hamnar de ute på den där leråkern till parkering de med. Och får trängas som boskap på den patetiska mässan. Där det bara finns två toaletter och inga sittplatser för trötta ben. Hoppas de går samman och kräver resepengarna tillbaka från PRO, som troligen ligger bakom Resa till mässan-arrangemanget. 


Kommentarer
Postat av: Anders

Jag får ångest..

2009-03-06 @ 19:08:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0