40-årskrisens kulmen
Jag har nått den nu. Kulmen på min kris. Min 40-årskris.
Och trots att dramat nådde sin dramaturgiska kulmen förra helgen är jag ännu svag av efterdyningarna. Ni vet, immunförsvaret börjar ju tackla av med ålder så jag rosslar på med min hosta här för femte veckan.
Och sen sover jag ju inte så bra. Inkontinens ni vet och nej, ett tydligt NEJ, vid Tena Inkontinesnsskydd drar jag faktiskt en gräns. Jag är inte där än. Och jag kommer förmodigen ärva cirka 60 000 Tena efter min mormor, som numer staplar dem från golv till tak på övervåningen. Men man får ju springa lite liksom.
Sen tar det ju en stund att komma ur sängen också. Ryggen ni vet. Och lederna. Morgonstel är bara förnamnet.
Gjorde för ett antal år sedan misstaget att gå in på sidan som visar din "REAL AGE". Yeah right. Något av det deppigaste jag gjort faktiskt. Jag var ändå i mina bästa år, under 30-strecket.
Men min "Real Age" var uppåt 62. SEXTIOTVÅ!
Faktorer som mycket jobb, hyfsat mycket sprit, lite sömn, slarvigt leverna i största allmänhet drog ner på ålder kraftigt.
Nu är jag 40 - på riktigt. Min REAL AGE ligger troligen uppåt 80-strecket vid det här laget. Om inte förfallet liksom går snabbare med åren, en teori jag har flertalet belägg för.
40 år och över 10 av dem på OTW (bara det ett ålderstecken; uppenbart ovillig inställning till förflyttningar och förändringar). Nu börjar ålderstecknen hopa sig i snabb takt.
Min begynnande demens är ett tydligt sådant. Ett högaktuellt exempel på just detta är att jag glömt bort att tacka för den fina uppvaktningen häromdagen (på mejl alltså, men som ni förstår kommunicerar jag numer sådant via lokaltidningen "mitt Täby", eller ännu hellre min barndoms lokaltidning Mora Tidningen).
Rabattkuponger har jag ju klippt ut sen 30-årskrisen, men nu har jag tagit steget fullt ut: Jag har börjat jaga röda pensionärslappar i butikerna, ni vet de där små lapparna med 30% rabatt för att varan typ har ruttnat och gått ut. Så för att fira min bemärkelsedag har jag lucnhat på två dagar gammal pastarätt samt tröstätit lite gamla semlor. Helt ok, bortsett från den sura grädden.
Funderar även på att flytta till ett mer ålderdomsvänligt boende på markplan, för det börjar ju bli lite si och så med knälederna så här på ålderns höst. Dessutom skulle ju ett fall i trappan oundvikligen innebära en höftledsoperation.
Men det finns ju ljus i mörkret också. Som bekant blev jag i veckan erbjuden den enda lediga sittplatsen på ett överfullt Roslagståg. Jag tog den, tveklöst. Det är bara att börja casha in ålders förmåner nu! Snart borde jag vara aktuell för någon slags åldersrelaterad rabatt på SL och SJ.
Sen har jag ju blivit rejält uppvaktad också. Först ut var Hemköp. De bjöd på en After Eight på födelsedagen! Ellos var inte långt efter, där blev det presentcheck på 300 spänn, jo ja tackar.
Nu är det över och lugnet återfinner sig. Skönt tycker jag.
Och det var faktiskt inte så himla farligt att fylla år.
40 är en fin ålder. Välkomna alla ni som är på G i år!
PS. Tack än en gång alla fina för frukost på sängen, tårta och sång, lyxig middag, blommor, presenter och bubbel!
Kommentarer
Trackback
