Dum, dummare...drake?

"Du är dum!"
Orden är min 5-årige sons. Och de är riktade mot mig.
Vad jag gjort mig skyldig till för brott denna gången är lite oklart, men att jag är skyldig och dömd råder det tydligen inga tvivel om. Ursinnig och fullständigt bindgalen rusar Alfred runt i vardagsrummet och sparkar och slår vilt ikring sig.
"Du är dummast i hela världen, dummast dummast dummast! DU ÄR DUMMARE ÄN DRAKAR!"


Hm. Detta nya stycke information sätter saker och ting i ett nytt ljus. Eller väcker åtminstone en hel del frågetecken.
Vilka drakar? Hur många är dom? Och exakt hur dumma är de här drakarna?
Det enda jag vet med säkerhet är att de måste vara urdåliga på att laga mat.
Det är nämligen min usla kokkonst som återigen upprört mina avkommor. Till och med ettåringen har börjat gasta ÄCKLIGT och dramatiskt kasta sig av Triptrapstolen och springa ut ur rummet.
Vad jag lagar? Tja. Inget upphetsande, det måste medges. Jag tillhör de där typ 74% av befolkningen som sparar urrivna recept ur tidningen Buffé men aldrig kommer till skott. Som aldrig provar något nytt. Och som bara vill att det ska gå tokfort. 
Dessutom har jag en besvärlig tendens att överskatta min simultankapacitet, vilket leder till att jag tror mig kunna svinga ihop en schyst middag samtidigt som jag surfar, klipper syrenhäcken, byter blöja, tömmer diskmaskinen, avbryter slagsmål och pratar i mobilen. Detta leder ganska ofta till brända halvfabrikat hemma hos oss. Jag beklagar, men så här fallet.
Det är kanske det som irriterar mig mest. Att just den här dagen hade jag ansträngt mig lite extra. Fixat grillspett. Sommarmys. Kyckling och fläskfilé. Somrig potatisssallad. Till och med gjort små busiga barnspett med...just det...populära halvfabrikat som korv och köttbullar. Och vad får jag för det? Är det någon som är tacksam? Äter barnen upp allt på tallriken och tindrar med ögonen när de ber om ännu en fet portion?
NOT! .

Istället står man här. Dum som en drake!
Nu ska drak-mamman hetsäta en sjukt stor chokladkaka (70-procentig, naturligtvis) (smakar apa men är vääääldigt GI)som tröst och börja nedräkningen.
Det är ju bara en sisådär, få se nu...SJU veckor kvar till dagisstarten igen. Och det blir ju bara...typ 49 luncher och 49 härliga sommarmiddagar till. 100 meals to go alltså - kvalitetstid, tillsammans, hela härliga familjen.
Drakmamman längtar!

(...ja efter dagis alltså)


Kommentarer
Postat av: Moster

Om du redan längtar efter dagis, föreslår jag att det får stanna vid tre barn...

2009-06-30 @ 10:31:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0