SOFIA STORIES

AJ. ONT. ÖVER. ALLT. HELA. TIDEN.
Kan inte röra mig. Kan inte sova. Kan ingenting.
Fick gå upp mitt i natten och lägga på påsar med frusna ärtor på min värkande nacke (har hört att kyla ska vara bra)
Har ont när jag ANDAS!

Detta kan inte vara bra. Inte bra alls.
Det värsta är att jag kände mig lite övermodigt kaxig igår efter träning. Tänkte att det där fixade jag ju.
Funderade till och med på att köra Body Pump på kvällen. Tack gode gud för att jag inte gjorde det.
Det var tack vare militär-Jens det, vars råd var att vila och äta. Det har jag tagit fasta på!
Det var även han som när han först såg mig sa: Du tränar va?
Ja, en del, sade jag blygsamt  (med illa dold stolthet över att det syntes att jag liksom försöker vara den sportiga typen nu)
- SATS va? sa han (precis som om det var svårt att lista ut, jag hade väska, handskar och vattenflaska framme för att se ännu sportigare ut)
Precis när jag skulle säga något självbelåtet om hur mycket jag tränar nu sa drämde han till med ett smått nedlåtande:
- Ja det här är inget aerobic-pass du.

NÄHÄ. Ja det ska gudarna veta. Så här ont har jag aldrig haft efter ett aerobicspass.
I morgon 6:15 är det dags igen.
Pray for me!